När kläderna inte vill.
Kanske därför det oftast ser ut som om jag klätt på mig i mörkret, haha?
Men idag fick jag inga vibbar alls, så fick typ gissa mig fram. Jaja, hoppas det inte blir allt för tokigt nu.
Jag upplever sällan den problemställning du just beskrev. För mig skriker alltid kläderna åt mig att jag ska ha just dem. Det är som om det står skrivet någonstans. Oftast innebär det tyvärr att det blir samma skjorta, samma slips, samma byxor och (även om jag kanske skäms lite över det) samma strumpor som dagen dessförinnan.
Jag tror jag inte längre kan framställa fotsvett. Inkapabel, oförmögen, svettfattig. Sorgen är stor, glädjen är större.
Vad skrev jag nyss? Ingen aning. Jag flyr från ett skolarbete som tar knäcken på mig. Så tråkigt är det.
Gabi: Du ser alltid hur genomtänkt som helst ut i dina kläder - jag önskar jag hade hälften av den förmågan.
Rebecka: Slips?
Mami: Ja, jag har slips på mig vareviga dag. Vid festligheter har jag fluga. Den är lite trevligare.
